[et_pb_section fb_built=”1″ _builder_version=”4.20.0″ _module_preset=”default” background_enable_image=”off” background_size=”contain” background_position=”center_left” da_disable_devices=”off|off|off” global_colors_info=”{}” da_is_popup=”off” da_exit_intent=”off” da_has_close=”on” da_alt_close=”off” da_dark_close=”off” da_not_modal=”on” da_is_singular=”off” da_with_loader=”off” da_has_shadow=”on”][et_pb_row _builder_version=”4.19.0″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.19.0″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” text_font_size=”17px” header_text_color=”#424042″ header_font_size=”31px” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
<\/p>\n
Konduktiv Pedagogik (KP) \u00e4r ett pedagogiskt koncept som anv\u00e4nds f\u00f6r att st\u00f6dja och v\u00e4gleda personer med neurologiska funktionsneds\u00e4ttningar i utvecklingen av funktionella f\u00e4rdigheter, aktivitet och \u00f6kad sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. En conductor<\/strong> (specialutbildad pedagog inom konduktiv pedagogik) st\u00f6djer individen i att utveckla sina egna f\u00f6rm\u00e5gor genom ett strukturerat pedagogiskt arbetss\u00e4tt (Kozma, 1995; H\u00e1ri, 2004).<\/p>\n Move & Walks conductorer har kunskap om och erfarenhet av m\u00e5nga olika neurologiska diagnoser. KP utg\u00e5r alltid fr\u00e5n varje individs personliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar och m\u00e5l. R\u00f6relse, kommunikation, kognitiv och social utveckling st\u00e5r i fokus. Genom ett aktivt l\u00e4rande d\u00e4r dessa omr\u00e5den integreras skapas f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r utveckling och l\u00e4rande utifr\u00e5n individens vardag och livssituation (Cottam & Sutton, 1986; Kozma, 1995).<\/p>\n M\u00e4nniskans holistiska utveckling \u00e4r idag ett etablerat syns\u00e4tt inom s\u00e5v\u00e4l pedagogik som rehabilitering, \u00e4ven om detta syns\u00e4tt var betydligt mindre etablerat n\u00e4r Andr\u00e1s Pet\u0151 utvecklade den konduktiva pedagogiken i Ungern under 1940-talet (H\u00e1ri, 1997).<\/p>\n Att f\u00f6rst\u00e5 hur en individ agerar i olika situationer kr\u00e4ver ett helhetsperspektiv d\u00e4r motoriska, kognitiva, kommunikativa och sociala f\u00f6rm\u00e5gor ses som \u00f6msesidigt beroende av varandra. Inom konduktiv pedagogik integreras dessa omr\u00e5den i undervisningen f\u00f6r att st\u00f6dja individens utveckling mot \u00f6kad funktion och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet (Kozma, 1995; H\u00e1ri, 2004).<\/p>\n Konduktiv pedagogik bygger p\u00e5 ett positivt och resursorienterat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt d\u00e4r individens befintliga f\u00f6rm\u00e5gor utg\u00f6r grunden f\u00f6r fortsatt l\u00e4rande. Genom aktivt deltagande i strukturerade aktiviteter utvecklas successivt nya strategier och f\u00e4rdigheter som kan anv\u00e4ndas i vardagens olika situationer. Detta syns\u00e4tt ligger i linje med modern kunskap om erfarenhetsberoende neuroplasticitet, det vill s\u00e4ga hj\u00e4rnans f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6r\u00e4ndras och anpassas genom aktivitet och tr\u00e4ning (Kleim & Jones, 2008; Kolb & Gibb, 2011).<\/p>\n Ur ett neurologiskt perspektiv kan en skada i centrala nervsystemet beskrivas utifr\u00e5n s\u00e5 kallade plus- och minussymtom<\/strong>. Plussymtom omfattar exempelvis spasticitet och ofrivilliga r\u00f6relser, medan minussymtom kan innefatta nedsatt viljem\u00e4ssig motorisk kontroll, muskelsvaghet och sv\u00e5righeter att initiera r\u00f6relser (Balogh & Kozma, 2009). Inom konduktiv pedagogik betonas samtidigt att dessa symtom inte ensamma beskriver individens funktionsf\u00f6rm\u00e5ga. Motoriska sv\u00e5righeter samspelar ofta med kognitiva, perceptuella, kommunikativa och sociala faktorer, vilket inneb\u00e4r att l\u00e4rande och utveckling beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5s ur ett helhetsperspektiv. Pedagogiska insatser syftar d\u00e4rf\u00f6r till att utveckla individens funktionella f\u00f6rm\u00e5ga genom aktivt l\u00e4rande och deltagande i meningsfulla aktiviteter (Balogh & Kozma, 2009; Kozma, 1995).<\/p>\n Ur ett konduktivt pedagogiskt perspektiv omfattar konsekvenserna av en skada i centrala nervsystemet ofta mer \u00e4n de motoriska sv\u00e5righeterna. \u00c4ven exempelvis kognition, perception, kommunikation och epilepsi kan p\u00e5verka individens m\u00f6jligheter till aktivitet och delaktighet. D\u00e4rf\u00f6r betraktas individens utveckling som en komplex pedagogisk process d\u00e4r flera utvecklingsomr\u00e5den samverkar (Kozma, 1995; H\u00e1ri, 2004).<\/p>\n Medicinska behandlingar, s\u00e5som botulinumtoxin, baklofen eller selektiv dorsal rhizotomi, kan minska spasticitet och f\u00f6rebygga sekund\u00e4ra komplikationer hos vissa personer. F\u00f6rb\u00e4ttrad funktion i vardagen uppn\u00e5s dock inte enbart genom medicinsk behandling, utan kr\u00e4ver vanligtvis ocks\u00e5 tr\u00e4ning, l\u00e4rande och m\u00f6jlighet att oms\u00e4tta nya f\u00f6rm\u00e5gor i vardagliga aktiviteter (Novak et al., 2020).<\/p>\n Inom konduktiv pedagogik anv\u00e4nds ett strukturerat pedagogiskt arbetss\u00e4tt f\u00f6r att st\u00f6dja utvecklingen av motorisk kontroll, funktionella r\u00f6relser och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Genom att successivt utveckla nya strategier och f\u00e4rdigheter skapas f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r \u00f6kad aktivitet och delaktighet i vardagen. P\u00e5 Move & Walk f\u00e5r varje individ m\u00f6jlighet att utvecklas utifr\u00e5n sina egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar och i sin egen takt, med m\u00e5let att leva ett s\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och aktivt liv som m\u00f6jligt.<\/p>\n Balogh, E. & Kozma, I. (2009). Conductive education for children with neurological diseases.<\/em> Ideggy\u00f3gy\u00e1szati Szemle<\/em>, 62(1\u20132), 12\u201322.<\/p>\n Cottam, P. J. & Sutton, A. (1986). Conductive Education: A System for Overcoming Motor Disorder.<\/em><\/p>\n H\u00e1ri, M. (1997). History of Conductive Pedagogy.<\/em><\/p>\n H\u00e1ri, M. (2004). M\u00e1ria H\u00e1ri on Conductive Pedagogy.<\/em><\/p>\n Kozma, I. (1995). The Basic Principles and the Present Practice of Conductive Education.<\/em> European Journal of Special Needs Education<\/em>, 10(2), 111\u2013123.<\/p>\n Kleim, J. A. & Jones, T. A. (2008). Principles of experience-dependent neural plasticity: Implications for rehabilitation after brain damage.<\/em> Journal of Speech, Language, and Hearing Research<\/em>, 51, S225\u2013S239.<\/p>\n Kolb, B. & Gibb, R. (2011). Brain plasticity and behaviour in the developing brain.<\/em> Journal of the Canadian Academy of Child and Adolescent Psychiatry<\/em>, 20(4), 265\u2013276.<\/p>\n Novak, I., Morgan, C., Fahey, M. et al. (2020). State of the Evidence Traffic Lights 2019: Systematic Review of Interventions for Preventing and Treating Children with Cerebral Palsy.<\/em> Current Neurology and Neuroscience Reports<\/em>, 20, 3.<\/p>\n Rosenbaum, P., Paneth, N., Leviton, A. et al. (2007). A report: The definition and classification of cerebral palsy.<\/em> Developmental Medicine & Child Neurology<\/em>, 49(Suppl. 109), 8\u201314.<\/p>\n Gruppen<\/strong><\/p>\n Gruppen \u00e4r en viktig del av den konduktiva pedagogiken. Samtidigt utg\u00e5r all konduktiv pedagogik, \u00e4ven den undervisning som sker i grupp, fr\u00e5n individens egna behov, f\u00f6ruts\u00e4ttningar och m\u00e5l. Inom gruppen arbetar varje deltagare med sina individuella utvecklingsomr\u00e5den och s\u00f6ker tillsammans med conductorn strategier f\u00f6r att genomf\u00f6ra olika r\u00f6relser och aktiviteter p\u00e5 ett funktionellt s\u00e4tt (Cottam & Sutton, 1986; Kozma, 1995).<\/span><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n M\u00e4nniskan \u00e4r en social individ och utvecklas genom samspel, kommunikation och relationer med andra. Gruppsituationen inom konduktiv pedagogik skapar m\u00f6jligheter till social interaktion, motivation, gemenskap och \u00f6msesidigt st\u00f6d, vilket bidrar till utvecklingen av kommunikativa och sociala f\u00f6rm\u00e5gor (H\u00e1ri, 2004).<\/p>\n Programmen<\/strong><\/p>\n Konduktiv pedagogik bygger p\u00e5 ett holistiskt utvecklingsperspektiv d\u00e4r m\u00e4nniskans motoriska, kognitiva, kommunikativa och sociala utveckling betraktas som sammanl\u00e4nkade. Ett konduktivt program f\u00f6ljer principerna f\u00f6r m\u00e4nsklig utveckling, men anpassas samtidigt till varje individs specifika f\u00f6ruts\u00e4ttningar, funktionsniv\u00e5 och utvecklingsm\u00e5l (H\u00e1ri, 2004; Kozma, 1995).<\/p>\n I programmen arbetar deltagaren successivt med olika kroppsst\u00e4llningar och aktiviteter, fr\u00e5n exempelvis liggande till sittande, st\u00e5ende och g\u00e5ng, utifr\u00e5n individens m\u00f6jligheter och behov. Dessa aktiviteter ger erfarenheter av olika positioner, r\u00f6relser och vardagliga situationer som kan ligga till grund f\u00f6r fortsatt l\u00e4rande och utveckling (Cottam & Sutton, 1986).<\/p>\n Aktiviteterna inom konduktiv pedagogik \u00e4r utformade s\u00e5 att motoriska, kognitiva, kommunikativa och sociala f\u00e4rdigheter utvecklas samtidigt. Uppgifterna anpassas efter deltagarens f\u00f6rst\u00e5else och f\u00f6rm\u00e5ga och byggs successivt upp i en strukturerad progression. Eftersom aktiviteterna ing\u00e5r i ett sammanh\u00e4ngande pedagogiskt system kan enskilda \u00f6vningar inte alltid f\u00f6rst\u00e5s isolerade fr\u00e5n sitt sammanhang utan beh\u00f6ver ses som delar av en st\u00f6rre l\u00e4randeprocess (Kozma, 1995; H\u00e1ri, 2004).<\/p>\n Facilitering<\/strong><\/p>\n M\u00e5let inom konduktiv pedagogik \u00e4r att deltagaren ska vara aktiv i sitt eget l\u00e4rande. Conductorn ger d\u00e4rf\u00f6r inte direkt fysisk hj\u00e4lp f\u00f6r att genomf\u00f6ra en r\u00f6relse, utan anv\u00e4nder olika former av facilitering<\/strong> f\u00f6r att st\u00f6dja individens probleml\u00f6sning, initiativf\u00f6rm\u00e5ga och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga genomf\u00f6rande av aktiviteter (H\u00e1ri, 2004).<\/p>\n Facilitering inneb\u00e4r att conductorn genom exempelvis instruktioner, struktur, rytm, verbalt st\u00f6d och anpassade strategier hj\u00e4lper individen att hitta egna l\u00f6sningar och utveckla funktionella r\u00f6relser. Vilken typ av st\u00f6d som anv\u00e4nds formas utifr\u00e5n den enskilda individens behov och utvecklingsniv\u00e5 (Kozma, 1995).<\/p>\n En av de klassiska faciliteringsmetoderna inom konduktiv pedagogik \u00e4r rytmisk intention<\/strong> (rhythmic intention<\/em>). Metoden inneb\u00e4r att r\u00f6relsen kombineras med intention, spr\u00e5k, rytm och aktivt deltagande f\u00f6r att st\u00f6dja individens planering och genomf\u00f6rande av r\u00f6relser (H\u00e1ri, 2004; Sutton, 2010).<\/p>\n Personer med neurologiska funktionsneds\u00e4ttningar kan beh\u00f6va olika mycket tid och olika strategier f\u00f6r att kunna organisera och genomf\u00f6ra en koordinerad r\u00f6relse. Conductorn planerar d\u00e4rf\u00f6r aktivitetens tempo, rytm och verbala st\u00f6d utifr\u00e5n individens f\u00f6ruts\u00e4ttningar.\u00a0\u00a0<\/p>\n En tydlig tidsram och ett konkret m\u00e5l kan bidra till motivation och aktivt deltagande. N\u00e4r individen f\u00e5r en avgr\u00e4nsad uppgift och ett tydligt m\u00e5l skapas struktur och m\u00f6jlighet att rikta uppm\u00e4rksamheten mot aktiviteten.<\/p>\n Rytm kan fungera som ett st\u00f6d f\u00f6r motorisk planering och koordination. M\u00e5nga vardagliga r\u00f6relser bygger p\u00e5 en tidsm\u00e4ssig organisation, och rytmiska signaler kan hj\u00e4lpa individen att samordna sina r\u00f6relser.<\/p>\n P\u00e5 samma s\u00e4tt som musikens rytm kan st\u00f6dja exempelvis dans eller stegkombinationer kan s\u00e5ng, r\u00e4kning eller rytmiska instruktioner anv\u00e4ndas inom konduktiv pedagogik f\u00f6r att ge struktur \u00e5t r\u00f6relsen (H\u00e1ri, 2004).<\/p>\n Verbala instruktioner \u00e4r en viktig del av den rytmiska intentionen. Genom att formulera och uttala r\u00f6relsens m\u00e5l skapas en tydligare medvetenhet om aktiviteten och dess genomf\u00f6rande. Spr\u00e5ket kan fungera som ett st\u00f6d f\u00f6r motorisk planering och sj\u00e4lvreglering.<\/p>\n Redan sm\u00e5 barn anv\u00e4nder ofta ett egocentriskt tal n\u00e4r de leker och l\u00f6ser problem. Den utvecklingspsykologiska forskningen har visat att detta tal kan bidra till planering, kontroll och genomf\u00f6rande av handlingar (Vygotsky, 1978). Inom konduktiv pedagogik anv\u00e4nds denna princip genom att individen aktivt deltar, formulerar sina m\u00e5l och samtidigt genomf\u00f6r r\u00f6relsen, vilket kan st\u00e4rka medvetenhet och delaktighet i aktiviteten (H\u00e1ri, 2004).<\/p>\n Cottam, P. J., & Sutton, A. (Red.). (1986). Conductive Education: A System for Overcoming Motor Disorder.<\/em> London: Croom Helm.<\/p>\n H\u00e1ri, M. (2004). M\u00e1ria H\u00e1ri on Conductive Pedagogy.<\/em> Birmingham: Foundation for Conductive Education.<\/p>\n Kozma, I. (1995). The Basic Principles and the Present Practice of Conductive Education.<\/em> European Journal of Special Needs Education, 10(2), 111\u2013123.<\/p>\n Sutton, A. (2010). Conductive Education: A Specialised Approach to Learning and Development.<\/em> Birmingham: Foundation for Conductive Education.<\/p>\n Vygotsky, L. S. (1978). Mind in Society: The Development of Higher Psychological Processes.<\/em> Cambridge, MA: Harvard University Press.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6rdjupning om Konduktiv Pedagogik Konduktiv Pedagogik (KP) \u00e4r ett pedagogiskt koncept som anv\u00e4nds f\u00f6r att st\u00f6dja och v\u00e4gleda personer med neurologiska funktionsneds\u00e4ttningar i utvecklingen av funktionella f\u00e4rdigheter, aktivitet och \u00f6kad sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. En conductor (specialutbildad pedagog inom konduktiv pedagogik) st\u00f6djer individen i att utveckla sina egna f\u00f6rm\u00e5gor genom ett strukturerat pedagogiskt arbetss\u00e4tt (Kozma, 1995; H\u00e1ri, […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"class_list":["post-694","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\nRytmisk intention<\/strong><\/h3>\n
<\/strong><\/h3>\n
Tid<\/strong><\/h3>\n
<\/strong><\/h3>\n
Rytm<\/strong><\/h3>\n
<\/strong><\/h3>\n
Verbalt st\u00f6d<\/strong><\/h3>\n